Sidor

torsdag 7 januari 2016

Ett inlägg som handlar lite om de konstiga känslor jag har för min bil

Så var jullovet slut och vårterminen började idag. Det var lite jobbigt för jag har inte riktigt vänt tillbaks dygnet ännu. Fast det gick och det kändes rätt bra att börja på andra terminen faktiskt.

Någonting som inte kändes så bra idag var vädret. Det är svinkallt. Dessutom så måste jag lämna Opeln och stå kall hela dagen. Det var inte kul. Nu hade vi förstås inte så lång dag, vi slutade halv 1 men jag var ju lite orolig för min Opel. Fast det var sedan inga problem alls att starta den, det gick hur bra som helst och den blev rätt snabbt mysig och varm att vara i också.

En annan grej med Opeln är att det som det står klockslag och temperatur och vad man möjligtvis lyssnar på för tillfället (jag kom inte på något vettigt namn för det) har bara funkat ibland då man har smällt till det. Nu har jag och alla andra som brukar färdas med Opeln börjat slå till det oftare så nu har det börjat fungera av sig själv då man startar och börjar det inte lysa av sig själv så behöver man bara knacka lite. Och så finns det de som säger att våld inte löser några problem...

Så är Opeln ett riktigt awesome och perfekt fordon. Den är kanske inte så vacker men den är trevlig och bra och positiv och vänlig. Det är min bil det och jag behandlar den därefter, typ som att den skulle leva och ha känslor.

Där ser ni att den där grejen fungerar, att det är kallt och så ser ni ett staket. Jag är btw inte försenad fast klockan är 7 över, vi börjar kvart över och så är klockan nog någon minut före också.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar