Sidor

måndag 25 maj 2015

13 år som ponnyägare

Idag konstaterade jag att nu har jag varit ponnyägare i 13 år. 
Eller ägare och ägare, det är faktiskt mamma som äger Melinda på pappret. Men, min (och Beckas) första ponny är hon ju nog ändå. (Dessutom är det ibland lite som att Pona äger oss. Haha.)
Anyway, 25:e maj 2002. Jag hade en vecka kvar i förskolan. Hela den veckan red jag till skolan. Då var jag nog lycklig. 
13 år senare finns hon fortfarande här och utan henne vet jag verkligen inte hur saker och ting skulle ha blivit... Melinda är ju liksom en del av familjen. Melinda har varit mjuk och snäll då allt annat varit hårt och otäckt. Hon har funnits där. Krävt uppmärksamthet och dreglat i mitt öra. Krävt min uppmärksamet då jag har börjat grubbla för mycket. Vill man kramas så finns hon alltid, hon kramas inte direkt tillbaka...fast tja, det känns nog nästan som att hon gör det. Haha. Levande gosehäst indeed. 
Hon tycker om alla och alla tycker om henne. Hon har hängt med mycket. Vi har upplevt så mycket. Jag är glad att jag har fått väx upp med en ponny som Melinda.
...och det tror jag att var mina tankar ikväll. Lite flummigt kanske men jag är lite trött och fundersam ikväll.
Bilden är från vår 10-års tickklickpicknic år 2012. (Tickklickpick eftersom det är det Melinda säger då hon vill ha någonting eller annars bara är pratglad. Haha.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar