Sidor

torsdag 5 juni 2014

Ja ni jag vet inte

Imorse så tog det en stund för mig att stiga upp, lite tack till träningsvärken från i förrgår...scenkonst är jobbiga saker tydligen, aj aj...
Man kommer inte in men de lämnar en med en sjuhelvetes träningsvärk.
Sen kom jag mig upp och ca 20 minuter senare så var jag och Becka påväg till travhästarnas för Becka skulle rida Keymaster och jag red min farmors cykel. Den är röd. Och inte så bra egentligen, ungefär som en cykel man kan köpa vid Halpa Halli. Men för mig är den perfekt!
Haha.
Keymaster är iallafall helt amazing. Han är lite som Shadowfaxe i Sagan Om Ringen, bara att han är brun...
Efter det så var vi med Zam och Tilten. Jag red Z, det var roligt att rida Bullegulle. Han hade tävlat igår så han var inte alltför fnurrig. Det som inte var så kul var att Tilt tappade en sko.

Sen är det en sak som jag har funderat på. Jag vill att Sudden Joy ska bli bra så att han året runt skulle kunna gå att hålla igång lite lätt. Eller, egentligen så skiter i jag i vad man kan göra med honom, jag tycker att han har rättigheter som alla andra bara. I år har han varit speciellt bra i hovarna men han har haft några periorder.  
Det är kanske saker man kunde ha gjort för länge sedan men då, för några år sedan så var jag bara a teen in a mood, trodde att alla var ute efter oss. Att folk skulle tycka att det skulle vara det bästa om han skulle sluta sina dagar och i sånafall så kunde inte heller jag tänka mig att leva längre och om sanningen ska fram så vet jag inte vad jag skulle göra nu heller utan honom. Så vad skulle jag ha gjort? (Nå jag är ju inte ensam om honom.)
Men jag är beroende av honom. Jag har inte varit beroende av någon annan på det sättet.

Och till sist typ,
Jag skrev Sudden Joy i början för att påminna om att han är någon vacker. Vet ni varför jag heter emiliasuddenjoy på typ alla ställen på nätet? 
Eftersom jag blir glad då jag ser honom och ibland så räcker det med bara namnet.

Woohoo, så här brukar det vara då jag skriverrr...
Men den här gången så känner jag att det finns en riktning och en mening och att det kan gå. Jag är envis och han är stark. Sämre odds skulle vi kunna ha.

Jag vet inte om det verkar som om jag försöker skriva en snyfthistoria eller inte, men jag röstar på inte. Jag är inte typen som tycker synd om mig själv hemskt länge. Ganska fort och allt som oftast så är jag arg på mig själv. Jag är lite som en nattuggla som man väcker mitt på dagen.














Inga kommentarer:

Skicka en kommentar