Sidor

onsdag 8 januari 2014

Kvällens både underbara och mindre underbara...

Jobbig kväll. Eller det skulle inte ha varit jobbigt om jag inte hade blivit trött och skulle jag inte ha varit trött så skulle det ha gått bättre att rida Zam... Kanske. Nu hade jag mest lust att krama Sniff istället.

Såå då vi skulle fara och rida tillsammans med TiltN, Becka och mamma idag. (Jo alltså, det är lite svårt, han heter Tiltmenot och kallas för TiltN på dialekt typ. Haha. Jag brukar skriva Tilten, Tilt, eller T...) Becka har ridit honom en del på sista tiden nog...känns det som.

Det gick inte bra då jag red Zam, han "låg på", kändes stark...inte kul, eftersom jag redan var på "fel humör" så blev jag osäker och kände mig jävla dålig. Det finns såna som är 10 år yngre än mig skulle sjåpa sig mycket mindre om en sån sak. Tänkte jag. 

Zam...jag tror att han inte gillar denhär vintern. Det är för varmt och så är det mulet. Zam brukar ju ligga i hagen och sola sig då solen börjar vara framme länge och njuta... Vi funderar på att ge honom någon slags b-vitaminer också eller vad det nu är... Någonting? Och så tror jag att han inte riktigt vet var han har dendär snabba bruna saken... Han har bråttom efter honom... Jag tror att Zam gärna skulle "göra upp" med TiltN också och se var han har honom men det skulle inte jag våga ha dem att göra med tanke på vad de har under hovarna... Zams bakskor gör verkligen så att han inte halkar men det är inte så roligt alls att bli träffad av en sån. Skulle Z råka sparka en häst så skulle det absolut inte vara kul... 

Nåja... Sen böt vi häst faktist, Becka har aldrig ridit Zam då TiltN är med så hon ville se hur han är att rida då. Så vi böt häst. Och jag lyckades komma upp på T från marken bara genom att stiga upp från stigbygeln liksom...första gången jag gjorde det, de andra gångerna så hade jag en såndär plast-ute stol...haha. Men, den 5-åriga varmblodstravaren som är ganska stor och kan fara snabbt och inte riktigt kan så mycket inom ridning förutom dehär basic-grejerna som dessutom är rädd för vattenpölar som blänker och annat som skulle kunna äta upp honom kändes liksom mer...lugn att rida. Alltså han är lite fjantig men det kan man inte börja bry sig i... Och så var han lugnare att trava med... Haha jag satt och talade med honom hela tiden då jag red honom typ...åtminstone så blev jag lugnare av det och då blev väl han också lugnare. 

Okej. Vilket inlägg det då blev om dethär... Dethär med ponnier...och hästar...  Det tar berkligen upp mina tankar...
Nattinatt. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar